AI “tömer” våra hjärnor, men på sätt som du inte kan föreställa dig – Lär dig AI 160
Slutsats i förväg
- Det framtida arbetslivet kommer inte att handla om “att använda AI” eller “inte använda AI”, utan om du “behärskar AI” eller “blir behärskad av AI”.
- Den största risken med AI är inte att du förlorar ditt jobb, utan att du oavsiktligt “outsourcar” din förmåga att tänka, vilket leder till en kognitiv nedgång.
- Se inte AI som en “outsourcing”-arbetare som utför uppgifter, utan som en “träningspartner” som stimulerar ditt tänkande. Varje fråga ska vara en djup dialog som du leder.
- Kärnkompetensen i AI-eran: När du står inför AI:s output är det mest värdefulla inte “ett klick för att acceptera”, utan din aktiva tvekan baserad på professionell bedömning.
Förlusten av djup tänkande är nära
Hela världen är galen efter AI. På bara två år har nästan 1 miljard människor strömmat till OpenAI:s produkter. Detta är den typiska Silicon Valley tillväxtspiralen: skapa utmärkta produkter, erbjuda överkomliga priser och göra det oemotståndligt, för att till slut skörda miljardvinster.
Vi omfamnar AI eftersom det erbjuder en oöverträffad “kognitiv genväg”. Men för de flesta kan detta “snabbtåg” leda till ett dystopiskt slut. Först tillåter vi AI att ta över vissa uppgifter, men snart märker vi att det omfattar allt. I slutändan kan vi förlora vår förmåga till djup tänkande, viktiga jobb och framtida möjligheter.
Men detta är inte ödesbestämt. Du kan välja att se den tydliga vägen framåt och gå en helt annan väg.
Slutet i början
I mars 2023 använde jag ChatGPT för första gången. Numera har ChatGPT eller Claude blivit oumbärliga i min dagliga rutin. AI har ökat effektiviteten i mitt kognitiva arbete, men samtidigt blir jag mer och mer lat i mitt tänkande.
Tidigare kontrollerade jag alltid AI:s utkast ord för ord. Men nu kan den i 90 % av fallen direkt ge mig ett bra första utkast, och jag har gradvis tappat motivationen att noggrant korrekturläsa.
För ett år sedan trodde jag att framtidens arbetsmarknad skulle bestå av två typer av människor: “de som använder AI” och “de som inte använder AI”. Nu inser jag att jag hade fel. Inom fem år kommer AI att bli ett verktyg för alla. Då kommer den verkliga uppdelningen att vara: de som behärskar AI och de som outsourcar sitt tänkande till AI.
“Tänkande outsourcande”: början till kapacitetsnedgång
Människor har alltid försökt att “outsourca” kognitiva uppgifter. Innan böcker fanns kunde skaldemän recitera hela Homeros episka verk “Iliaden”. Nu har teknologin blivit en förlängning av våra hjärnor, vilket gör att vi kan “outsourca” matematiska beräkningar, navigation och anteckningar.
Men AI är annorlunda. Den kan hantera nästan alla kognitiva uppgifter och ger en känsla av effektivitet. Därför börjar “AI-outsourcande” ofta oavsiktligt. Du ber AI att utforma ett e-postmeddelande, och den gör det snabbt och bra, vilket sparar dig 10 minuter. Sedan ber du den att skapa en disposition för en presentation, och den träffar mitt i prick.
Gradvis börjar du använda den för mer komplexa uppgifter, som att formulera strategier. Du förlitar dig på AI för att utföra ditt arbete, och dina professionella färdigheter börjar sakta försämras.
En forskningsartikel från Microsoft och Carnegie Mellon universitet visar att generativ AI kan försvaga vår kritiska tänkande förmåga. När kunskapsarbetare har stort förtroende för AI:s output är de mindre benägna att använda sina egna hjärnor.
Som en person som litar på AI, fungerar jag som en faktakontrollant. Men det finns två problem: 1) Vi överskattar ofta vår förmåga att känna igen AI:s misstag; 2) Det blir allt svårare att motstå frestelsen att hoppa över faktakontrollen.
AI-förare vs. AI-passagerare
Under det kommande decenniet kommer kunskapsarbetare att delas in i två grupper: AI-förare och AI-passagerare.
AI-passagerare är de som gärna delegerar hela sin kognitiva arbetsbörda till AI. De klistrar in triggerord i ChatGPT, kopierar resultaten och lämnar in dem direkt som sina egna.
På kort sikt kommer de att belönas för sin snabbare arbetsinsats. Men med AI:s drift utan mänsklig övervakning kommer dessa passagerare, som inte tillfört något värde till AI:s output, att betraktas som överflödiga.
AI-förare å sin sida kommer att insistera på att leda AI. De kommer att använda AI:s output som ett utkast och noggrant granska dess arbete. De kommer också att stänga av AI ibland för att ge sig själva tid för oberoende tänkande.
På lång sikt kommer den ekonomiska klyftan mellan dessa två grupper att bli enorm. AI-förare kommer att skaffa sig oproportionerligt stora förmögenheter, medan AI-passagerare kommer att bli ständigt utbytbara.
Hur man blir en AI-förare
Följande metoder kan hjälpa dig att bli en ledande AI-användare:
- Börja med områden du behärskar. Använd AI inom dina kunskapsområden och ha en kritisk hållning till dess output.
- Föra en dialog med AI istället för att bara be om svar. Fråga inte AI direkt: “Hur ska vi spendera vår marknadsbudget?” Sätt istället begränsningar, ge information, ge alternativ och debattera med den.
- Håll dig alert. Var en aktiv deltagare och anta inte automatiskt att resultaten är tillräckligt bra. Utmana dig själv att reflektera: “Är detta verkligen ett bra förslag?”
- Träna aktivt tvekan. Utmana AI med dina åsikter. “Underestimera detta förslag projektets risker?”
- Motstå impulsen att outsourca alla utkast. Att konfrontera en tom sida kan vara skrämmande, men det är ett avgörande steg för att aktivera din hjärna.
- Gör det slutgiltiga beslutet och ta ansvar för det. AI bör hjälpa dig med varje medelriskbeslut, men den kan inte ta besluten åt dig. Som människa måste du stå vid dina beslut.
Din hjärna bör inte slösas bort
Med AI har du nu en ständigt närvarande, “expert” i alla ämnen som är redo att hjälpa dig.
Men just nu står du vid ett vägskäl. Du kommer att se många kollegor välja att överge “aktivt tänkande” och outsourca beslutsfattande till AI. Många inser inte ens att deras kognitiva förmågor försämras förrän det är för sent. Och då kommer allt att vara svårt att åtgärda.
Bli inte en sådan person. Använd AI för att utmana och stärka ditt tänkande, snarare än att ersätta det.
Frågan är inte “kommer du att använda AI?”, utan “vilken typ av AI-användare vill du bli: förare eller passagerare?”